lördag 5 februari 2011

Vuxnas ansvar för att motverka mobbning

Jag läser Skolverkets svar till Friends påståenden om orättvis behandling vid Skolverkets granskning av skolors program för att motverka mobbning. Eftersom jag själv var mobbad under skoltiden, samtidigt som jag idag är verksam inom skolan, är detta ett ämne med särskild betydelse för mig.

Jag tror att vi måste vara krassa och inse att mobbning är systematiska trakasserier av en individ som sker med omgivningens goda minne. Det kan vara frågan om ett fåtal personer som är drivande, men desto fler hejar på, vänder ryggen till eller bagatelliserar dessa trakasserier som ger en människa kraftigt försämrad livskvalitet medan det pågår och under lång tid framöver. Vad detta säger om människans natur är föga smickrande, särskilt med tanke på att mobbning knappast kan ske i särskilt stor utsträckning utan att även vuxna förringar eller blundar för det som sker.

Hur som helst är det tveklöst de vuxna som måste bära ansvaret för att förebygga och motverka mobbning. Skolverket lyfter fram att elevers utnämningar av kamratstödjare ofta är rena popularitetstävlingarna. Det är lätt att inse att det måste vara så, hur skulle det annars gå till? Med tanke på att mobbning svårligen kan fortgå utan att de tongivande elevernas aktiva eller passiva medverkan så framstår bristerna i modellen som uppenbara. Det förekommer säkert även att "rätt" personer får uppdraget, men de försätts precis som Skolverket påpekar i en svår situation genom att axla vuxnas ansvar gentemot sina skolkamrater, och riskerar därmed att själva ådra sig mobbning,

Mobbning är en sådan enorm förbistring i samspelet mellan elever att vuxna måste gripa in och sätta stopp för det. Att det inte är något som eleverna kan ordna upp själva ligger i sakens natur. Det gemensamma förebyggande arbetet är naturligtvis av största vikt, men det finns en fara med att förlita sig på att en viss modell som man ägnar tid åt vid tidpunkten X varje vecka är lösningen. Förnöjda uttalanden från elever och lärare att "vi gör si och så och det fungerar så bra" kan dölja en vidrig vardag för enskilda elever, och bör därför mötas med skepsis.

Skolan där olikheter respekteras och ingen bli trakasserad behöver erövras i varje sammanhang, varje dag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar