Janis på Metabolism skriver intressant om sin upplevelse att vara ny lärare, om krocken mellan teori och praktik samt om frustrationen över att tyckare av olika slag på tveksam grund tillåter sig att klanka ned på oss med färsk utbildning. Jag har själv arbetat som lärare i drygt ett och ett halvt år, och känner mig i allra högsta grad som ny. Och visst fanns det brister i lärarutbildningen. Jag håller fullständigt med om att den präglades av en övertro på att abstrakta idéer och modeller lätt skulle kunna omsättas i praktiken av oss studenter. Precis som våra elever behövde vi även något konkret att förhålla oss till, vilket ofta fattades.
Å andra sidan upplever jag att utbildningen på många sätt har gett mig goda förutsättningar. Även om man knappast behövde prestera särskilt väl för att få godkänt för kurserna fanns det faktiskt möjlighet att lära sig en hel del, vilket inte minst visar sig genom att mycket av den kompetensutveckling jag har tagit del av i mitt arbete är sådant som behandlades tämligen väl under utbildningen. Detta gäller exempelvis NPF-kompetens (mycket översiktlig sådan, förvisso) och bedömning för lärande, som är det stora fokuset i Borås kommun nu. Hur dålig kan utbildningen vara om "gamla rävar" anses vara i behov av samma kunskaper?
Något jag har haft tur med är att hamna på en arbetsplats där mina kunskaper och idéer värderas och tas tillvara. Om jag istället hade behandlats nedlåtande för att jag är orutinerad hade jag garanterat tappat mycket motivation, och gjort ett avsevärt sämre jobb genom att halvhjärtat försöka anpassa sig till någon annans idéer om hur undervisningen ska gå till. Jag undrar, liksom Janis, vad det finns för grund för att det är just nya lärare som bär skulden för bristande kvalitet i skolan? Kan det inte vara ett större problem med "gamla rävar" som tror sig kunna allt men egentligen trampar i samma gamla fotspår långt ifrån den verklighet som präglar skolan idag?
Med detta sagt är det naturligtvis så att skickliga pedagoger finns bland både nya och erfarna lärare, och det finns helt visst väldigt många olika sätt att vara en duktig lärare på. Det är igenom en opretentiös och öppen diskussion kring metoder för lärande och bedömning som vi kan lära av varandra och utveckla vår professionalitet. Om man istället sätter sig på en piedestal och publikt förfasar sig över lärarkårens skick så är man snarare en del av problemet.
Läs även andra bloggares åsikter om skola, pedagogik, utbildning, lärarutbildning, lärare, 9A, BFL, Borås
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar